måndag 21 februari 2011
Ibland skulle jag vilja vara barn.
Varför är det okej att barn får säga vad de vill och inte vi vuxna, jag tycker att det borde vara okej för oss vuxna att kunna få säga vad vi tycker om saker och ting omkring oss till ex om man tycker att en hund är ful och ser ut som ett golvmopp, då f¤n blir ett jädrans liv på tanten som äger hunden. Jag tror att hon kanske hade hunden som en familjemedlem, men för mig är nu och kommer alltid att vara bara en ful hund. Jag tycker att folk får väl stå ut med visa kommentarer, men så det inte i själva verket. Därför såna gånger skulle jag vilja vara barn, för sådana tanter skulle aldrig vara så otrevliga om man var en liten oskyldig flicka. Till något trevligare jag blev så inspirerade av Dödergöks blogg att jag började sticka på ett par pippi vantar i barn storlek, det är faktiskt jättekul. Tack Dödergök! Kram på er allihop!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Fast jag tycker inte att det är okej att barn får säga vad de vill. Inte vi vuxna heller. Om man inte har något snällt att säga kan man hellre vara tyst tycker jag. Att vara oförskämd kan väl aldrig vara okej, och vem avgör vem som ska tåla vad? Jag skulle förstås bli jätteledsen om nån sa nåt sånt till mig, vem blir trevlig om man får höra nåt sånt? Det bästa är att både barn och vuxna följer den gyllene regeln; Var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig! Enkelt och bra och så mycket mindre bråk.
SvaraRaderaKram till dig!
jag håller med dig fast jag bara skojade jag förolämpade inte någon med flit jag sa det på skämt och ganska tyst men hon hade superhörsel.det jag menade med att vara barn är att om A hade sagt det själv skulle tanten inte bli så arg som hon blev. men nu vet jag att man måste passa sig för hur man prata och uttrycka sig, man lär sig varje dag nya saker.Kram på dig!
SvaraRadera